Direktlänk till inlägg 18 augusti 2013
Imorgon smäller det.
Hur lyckades tio långa veckor bli till en dag? En ynka dag. Imorgon börjar jag gymnasiet.
Är ärligt talat inte så nervös... i skrivande stund. Men jag känner mig själv och jag vet hur nervös jag förmodligen kommer att bli på pendeln dit imorgon. Hur magen kommer knytas och hur jag kommer bli lätt illamående. Och jag blir nervös av att tänka på att jag kommer bli nervös. Ond cirkel.
För imorgon är det en ny dag, ny vecka, ny skola, nytt folk. Men samma gamla jag. Hur går det ihop? Om 12 timmar kommer jag ha träffat min nya klass för tre år framåt men det känns så avlägset. Det är väl inte min tur än!? Men jo, tydligen.
Men i onsdags träffade jag som sagt den där människan som jag pratat med i två år. Vi gick (bokstavligt talat) runt på hela söder och även en sväng in i Gamla Stan. Jag tyckte i alla fall att det var trevligt och vi får väl lita på henne när hon sagt detsamma. Och det är ju självklart en liten trygghet i allt det där okända som komma skall, även om vi förmodligen inte kommer ha så mycket med varandra att göra, då vi går i olika årskurser och linjer.
I torsdags var jag först med Svampbob och åt sås. Och köttbullar och potatis. Sen satte vi oss båda två på hennes på tok för lilla cykel och jag gjorde mitt bästa för att få oss att rulla hem till Loppan. Gick sådär, men vi kom fram helskinnade båda två i alla fall. Var där ett tag och pratade med Loppan, Siri och Linnéa innan vi på vingliga hjul rullade hemåt igen. Vi suger.
I fredags fyllde mamma år så ägnade hela dagen åt att baka en tårta (den blev awesome) och laga födelsedagsmiddag. Sen var delar av släkten här på kvällen och firade na. Det var trevligt.
Igår och idag har jag städat min garderob. Skit tråkigt, men nu är den i alla fall städad så det är ju alltid något. Nu är det bara alla andra skåp och lådor kvar att tömma suck...
Har även varit ute och gjort kvarteret osäkert med påskkäringen Svampbob. Vi är så mesiga ihop, ni förstår inte. Svampbob hade en pinne som hon gick och viftade med. Vi var bl.a på gamla skolan och skämde ut oss för 00-or. Sen bestämde vi oss för att gå vägen längs dammen/ån hem. Vatten på ena sidan stigen, kolsvart skog på den andra. Klockan var cirka 21.22 och vi var "rädda" som jag vet inte vad. Svampbob hade sin pinne i högsta hugg och jag lyste med min mobilkamera. Jag tyckte vi skulle byta plats så hon kunde spetsa vår eventuella överfallare som borde komma från skogen så jag tänkte byta plats med henne lite smidigt. Så jag tog henne på axeln och hennes reaktion var att utföra en kvick steppdans med tunga stamp, vifta med sin pinne i luften och offra mig åt djävulen genom att putta mig ut mot den kolsvarta skogen. Så då vet man vad vår vänskap är värd. Tack.♥
uppladdard september 2011 woooooe
På tal om vänskap så är jag trött på människor som inte inser att deras handlingar får konsekvenser och att man inte kan behandla andra personer hur som helst för tillslut når dem en gräns och då står man där ensam. Vissa personer måste vidga sina vyer och tänka på andra än sig själva, annars tycker jag synd om dem. Japp. Pfft, vadå irriterad?
Men ja. Imorgon börjar jag gymnasiet. Men egentligen så är det väl ingen stor grej, jag kommer överleva det, det har ju alla andra gjort liksom... Imorgon är min första dag på en av sthlms fyra största gymnasieskolor. Det ska fan bli spännande och kul... och nervöst. Nu ska jag börja förbereda mig för imorgon genom att kolla busstider och duscha.
HÄRRÅ!
Hi, hello, how are you?This blog has certainly seen it's better days. To be honest I'm mostly here because I was curious to see if I remembered the login details. Spoiler - I did. But these last few weeks, something has been nagging me, my fing...
"Omg she's alive!" Hade denna blogg fortfarande haft några besökare hade det kanske låtit så. Men när det ekar tomt ett halvår på en blogg som redan sett sina bästa dagar faller den snabbt i glömska. Och det är ungefär dit jag känner att jag hå...
Koncentrerar mig på att lära mig texten till Neck Deeps nya låt så jag slipper tänka på vilken dålig människa jag är. ...
...but I think I love time the most when I'm with you.
Såg the Maine tre gånger till. Var skitkul och jag älskar det bandet av hela mitt hjärta. Aa och btw, John O'Callaghan kände igen mig redan första datumet och började snacka direkt om hur ku...
Har tänkt så många gånger att jag borde logga in här. Att jag borde skriva något här. Att jag borde skriva. Men det tar stopp. Loggar in för att sedan stirra på de tomma vita fälten. Loggar ut. Skriver inget. Håller allt inne. Ibland får ...
