Direktlänk till inlägg 11 oktober 2015
Hej. Det är ett år sen jag såg mitt favoritband idag.
Vet att det kanske är helt surrealistiskt för andra att jag håller koll på sånt här men det är without a doubt en av de bästa dagarna i mitt liv. Finare och snällare människor än the Maine får man leta länge efter och jag skulle ge rätt mycket för att få se och krama dem en gång till inom en snar framtid (never forget att John tog initiativet att krama mig första gången hahaha fuck allt annat). Känns helt sjukt att detta ens hänt men helvete vad jag vill uppleva det igen. Se the Maine om ni får chansen (igår när Ida låg på köksgolvet och höll på att somna sa hon att hon ville se the Maine och Ida har alltid rätt (förutom när hon har fel) så lyssna på Ida). Det var allt jag ville säga. Fan vad jag gillar det där idiotiska bandet.
För att de öppnade med denna och det var helt fantastiskt.
Hi, hello, how are you?This blog has certainly seen it's better days. To be honest I'm mostly here because I was curious to see if I remembered the login details. Spoiler - I did. But these last few weeks, something has been nagging me, my fing...
"Omg she's alive!" Hade denna blogg fortfarande haft några besökare hade det kanske låtit så. Men när det ekar tomt ett halvår på en blogg som redan sett sina bästa dagar faller den snabbt i glömska. Och det är ungefär dit jag känner att jag hå...
Koncentrerar mig på att lära mig texten till Neck Deeps nya låt så jag slipper tänka på vilken dålig människa jag är. ...
Har tänkt så många gånger att jag borde logga in här. Att jag borde skriva något här. Att jag borde skriva. Men det tar stopp. Loggar in för att sedan stirra på de tomma vita fälten. Loggar ut. Skriver inget. Håller allt inne. Ibland får ...