Direktlänk till inlägg 13 december 2015
This is not the end.
One Direction gjorde precis sitt sista liveframträdande innan pausen och jag skulle ljuga om jag sa något annat än att jag är lite ledsen. Känner mig liksom... tom. Vad ska jag göra av all min tid de kommande 18 månaderna?!
Men en sak är säker: jag är så glad att jag mattestrejka under matte 3 och gav dem en chans för fyfan vad mycket jag hade missat utan dem. 1D-veckan är något av det bästa jag varit med om, alla gånger jag skriksjungit med i deras låtar går inte ens att räkna, alla gånger de fått mig att bli gladare och hjälpt mig återfå förmågan att andas, alla samtal jag och Ida haft om allt möjligt rörande dem, när vi tvingade våra vänner att lyssna på alla deras låtar på Fårö, lyckan när vi spontanbokade båda våra OTRA-datum, alla tävlingar vi vigt våra liv åt, Infinity på stranden på Kreta, vattenkriget med Louis, kommunikationen med Liam, alla skratt och alla minnen. Och bara det faktum att jag blev så mycket bättre kompis med Ida tack vare dem gör dem guld värda. Jag gillar Ida väldigt mycket för hon är en väldigt trevlig, rolig och älskvärd människa som jag tursamt nog kan kalla min vän och jag har till rätt stor del One Direction att tacka för det. Fyfan vad jag älskar dessa fyra töntiga britter och irländare.
Tack för allt, vi ses om ett och ett halvt år.
Hi, hello, how are you?This blog has certainly seen it's better days. To be honest I'm mostly here because I was curious to see if I remembered the login details. Spoiler - I did. But these last few weeks, something has been nagging me, my fing...
"Omg she's alive!" Hade denna blogg fortfarande haft några besökare hade det kanske låtit så. Men när det ekar tomt ett halvår på en blogg som redan sett sina bästa dagar faller den snabbt i glömska. Och det är ungefär dit jag känner att jag hå...
Koncentrerar mig på att lära mig texten till Neck Deeps nya låt så jag slipper tänka på vilken dålig människa jag är. ...
...but I think I love time the most when I'm with you.
Såg the Maine tre gånger till. Var skitkul och jag älskar det bandet av hela mitt hjärta. Aa och btw, John O'Callaghan kände igen mig redan första datumet och började snacka direkt om hur ku...
Har tänkt så många gånger att jag borde logga in här. Att jag borde skriva något här. Att jag borde skriva. Men det tar stopp. Loggar in för att sedan stirra på de tomma vita fälten. Loggar ut. Skriver inget. Håller allt inne. Ibland får ...
