Direktlänk till inlägg 7 januari 2016
Allt möjligt.
Börjar 2016 med att lägga upp en gammal bild från första dagen på Kreta. Chania var fint.
Hej hallå människor! Jorden har gått ytterligare ett varv runt solen och jag överlevde det åter en gång. Höll bara på att bränna ner två träd och ett hus på köpet men lyckades undvika katastrof. Skål på det va?
Men vad har hänt sen sist? Inte supermycket men har hängt på bibliotek med Siri och försökt plugga effektivt, fått tag i en kopia av Imaginary Numbers via världens snällaste tjej i Texas, legat på Camillas golv och diskuterat livet med the Maine spelandes i bakgrunden, sett film med Camilla, gått långa promenader med Camilla (varav en i kolmörker med klackskor på snöpudrad is, det var en nära-döden-upplevelse), bakat med Camilla och allmänt umgåtts med henne innan skolan skiljer oss åt igen. Sista terminen innan studenten börjar på måndag och det är så splittrade känslor. Å ena sidan så vill jag bara att det ska vara över så jag slipper träffa alla människor där, slipper gå i de korridorer jag mest förknippar med ångest och bara kan fly härifrån. Men å andra sidan så är jag inte redo att spendera resten av mitt liv i ensamhet för om jag känner mig överflödig nu kan jag inte ens tänka hur illa det kommer bli när alla går vidare med sina liv förutom jag. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra eller var jag ska ta vägen efter den 10e juni. Och det är så jävla läskigt. Är skiträdd att jag kommer sluta upp misslyckad, ensam och gammal och att ingen kommer hitta mig förens efter 5 veckor när mina katter börjat äta upp min döda kropp. Ja det är såna tankar studenten lockar fram hos mig, samtidigt som jag velat få säga hejdå till min skola sen första veckan 2013. Det är mycket förvirrande. Oklart hur detta halvår kommer gå haha, lär vara x antal mentala breakdowns på vägen.
Borde nog sova då jag egentligen ska upp tidigt imorrn för att jobba, gå på möte samt plugga men eftersom jag för en gångs skull fick en full natts sömn förra natten är jag inte sova-trött idag... Jag måste verkligen ta tag i detta men vet inte riktigt hur. Vill egentligen bara se nästa säsong av How To Get Away With Murder och strunta i resten av världen. Jag behöver mer Coliver-scener i mitt liv. Tyckte för övrigt att det var en jättebra idé att avbryta skrivandet här för att skicka iväg två viktiga mejl på engelska nu, undrar om de ens är läsbara eller om min hjärna geggat ihop allt... Återstår att se om jag får svar eller inte! Men ska nog försöka sova ändå, måste vara produktiv imorgon vare sig jag vill eller inte. Detta inlägg mejkade inte sense för fem ören men vem bryr sig? Ha're gött, igelkött.
Om ni undrade vad jag lyssnar på mest just nu.
Hi, hello, how are you?This blog has certainly seen it's better days. To be honest I'm mostly here because I was curious to see if I remembered the login details. Spoiler - I did. But these last few weeks, something has been nagging me, my fing...
"Omg she's alive!" Hade denna blogg fortfarande haft några besökare hade det kanske låtit så. Men när det ekar tomt ett halvår på en blogg som redan sett sina bästa dagar faller den snabbt i glömska. Och det är ungefär dit jag känner att jag hå...
Koncentrerar mig på att lära mig texten till Neck Deeps nya låt så jag slipper tänka på vilken dålig människa jag är. ...
...but I think I love time the most when I'm with you.
Såg the Maine tre gånger till. Var skitkul och jag älskar det bandet av hela mitt hjärta. Aa och btw, John O'Callaghan kände igen mig redan första datumet och började snacka direkt om hur ku...
Har tänkt så många gånger att jag borde logga in här. Att jag borde skriva något här. Att jag borde skriva. Men det tar stopp. Loggar in för att sedan stirra på de tomma vita fälten. Loggar ut. Skriver inget. Håller allt inne. Ibland får ...
