"I need a bucket of water,

To cool the smoking wood inside my head.

Tell myself I’m feeling better,

But the brain’s been acting up again.

A kick of dirt to smother the embers,

Tame the heat and snuff the flame.

Feel as though I am pretending,

The smoke and ash don’t bother me.

I wish there weren’t seasons for fire,

I’ll do what I can to control my concern.

See the brush is dry and the risk is higher,

But if you don’t know the scald you will never learn the burn."

- John C. O’Callaghan V

Ord från Sincerely, John the Ghost av John O'Callaghan och bild härifrån.

Älskar allt förutom Nicks skäggväxt.

Intressant hur mycket och hur snabbt livet kan pendla. Har jobbat lite drygt en månad på mitt jobb nu och fattar inte hur jag ska hålla ut resten av kontraktet. Mår rätt kasst fysiskt. Har varit extremt ledsen hela veckan. Vill bara sova. Men om jag nu lyckas med konsten att hålla ut på jobbet och vända allt detta till något bra, så ökar det ju chanserna att jag återser Nick och ser Beach Weather för första gången om 100 dagar, så får väl försöka koncentrera mig på det... Jag älskar musik så otroligt mycket. Ha're gött.

Jag ser min arm flera gånger i detta klipp.

Tjo, det är två år sen bästa dagen i mitt liv. Ville bara säga det. Har nog aldrig varit så lycklig som när jag satt mitt på en trottoar i Nottingham och storgrina i mörkret nån gång efter tvåtiden. Finns fan inget som slår känslan av att se och träffa sitt favoritband för första gången.

This one goes out to my closest friends

The ones who make me feel less alien...

What's another night on Mars?
With friends like ours anywhere is home.

Krakow var fint och vi hade iallafall tur med vädret majoriteten av tiden (men när det hade regnat kunde man glida fram på all stenläggning så det var rätt najs ändå). Längtar tillbaka även om jag nog är traumatiserad för livet haha, det var najs att inte frysa och turista med jeai.

Vi fick dugliga bilder på Brad denna gång också? Otroligt.

Om någon missat det så har jag och Ida en tendens att spåra när vi snöat in på något. Vi börjar med att skämta om det, sen börjar en av oss tycka om det, lite senare den andra – och sen är det kört. Just exakt detta hände med the Vamps. Från ”lol ska the Vamps bli substitut-1D?” till att vi lyssnar på albumen på repeat, från ”lol vore lite kul att se dem” till att vi träffar dem, från ”lol att åka till Nederländerna är ju lite överdrivet” till att vi åker till Polen. Fattar inte varför det alltid blir såhär men det är så jävla kul.

Men ja, eftersom jag och Ida är dumma i huvudet så var ju the Vamps den ursprungliga anledningen till att tanken om att åka till Krakow ens föddes. På något sätt drogs även Johanna och Anna in i hela smeten men de var starka nog att stå emot konserten iallafall, så den var jag och Ida ensamma på. Deras förlust. Tror inte ni förstår hur kul det är att gå på konsert med Ida.

Just denna gång började dagen 05:30 då vi vaknade och drog upp Johanna för att låsa efter oss. Efter en trevlig men lång morgonpromenad genom vad som kändes som hela Krakow kl 06 på morgonen började vi köa strax innan kl 07 och något så simpelt och tråkigt som att vänta blir på något sätt alltid lika mysigt. Vi somnade i en hög på marken, vaknade av att 20 polacker stod och stirrade på oss för att vi stoppat upp kön, blev tillräckligt tajta med tjejen före oss för att hon skulle börja översätta saker för oss, lyckades på något sätt undvika att dö och kom på något sätt vid kravallen. Igen. Vi hamnade bland några riktigt sviniga människor men det vägdes upp av de trevliga vi mötte och hur jävla grymma the Vamps var. De kanske inte gör min absoluta favoritmusik men de har låtar som är roliga att sjunga med i och de är bra live. De, och framförallt Brad, har så etreeeemt mycket energi på scen att man själv dras med och har svårt att stå still och inte skrika med. Plus att Rest Your Love nog kan vara den bästa set openern jag vet, man blir så taggad.

The Vamps får 5 av 5 brittiska pojkband, se dem.

Kom hem från Krakow i eftermiddags. Eller, planet landade 23 igår kväll men sov hos Johanna och åkte sen direkt till jobbet därifrån så har varit i Sverige ett tag men kom inte hem hem för ens runt kl 16 idag. Om ni undrade. Orkar verkligen inte skriva om allt som hände just nu men ville slänga in att detta är den absolut skevaste resan jag någonsin varit på i hela mitt liv och jag har fortfarande svårt att processa allt. Fattar inte hur vi lyckas. Hade dock askul. Och hallå, Niall släppte en låt!!!! Solo!!!! Helt ur det blå!!!! Jag älskar Niall!!!! Fuck alla som sa att han inte kunde göra något själv!!!! Han är bäst!!!!

Ska återgå till att snacka med mina vänner om vad i helvete som egentligen hände men ska försöka skriva här igen asap. Ha det gött tills dess och lyssna på Niall för han är fin.